Dessan

Jag blir så jäkla arg när människor man kallar vänner inte kan bete sig som en sådan.
Är människor så jävla upptagna med sina egna liv att de glömmer bort sina vänner?
Att man är upptagen är ingen ursäkt, det behöver inte vara att man ses jämt men där finns alltid tid för ett sms eller telefonsamtal eller något som visar att man finns där, bara nån gång visa ett livstecken. 
Kan man verkligen vara så upptagen att man inte hinner ägna en vän ett sms eller telefonsamtal någon gång då och då... För upptagen för en vän?


(Detta inlägg är absolut inte riktat mot någon speciell person, mest generellt.
 En kompis kompis. Ni vet.)

Sjukt rolig helg. Dressed to kiss. Personalfest. Kupongrace på jobbet vilket innebär sjukt mycket folk.

Låter bilderna tala för sig själva.

Idag har varit en jäkla konstig dag. Vaknade med en jäkla olustig känsla i kroppen. Det är sällan jag kommer ihåg drömmar men den här etsade sig fast genom hela dagen. Den handlade att stå utan vänner, att behöva förändra mig för att behålla dem. Bli någon annan. Jag lyckades inte och förlorade dem. Det var en (mar)dröm men den har följt mig hela dagen. Jag lyckades knappt hålla humöret uppe på jobbet.
Drömmen liksom utlöste tusen tankar att känna sig otillräcklig. Att det inte räcker med att vara sig själv. Människor säger sig kunna förändra sig för en annan person, men ska man verkligen behöva göra det? Om någon vill att jag förändrar den jag är - då är det ju inte mig personen tycker om. Men isåfall måste det väl finnas något annat som håller personen kvar? Varför skulle man annars lägga energi på att vilja förändra någon som man inte håller av på något sätt? Det finns dock bra och det finns dåliga förändringar. Oftast känner jag mig stark nog att säga att jag aldrig skulle ändra åsikter och värderingar för att en person inte gillar det. Åsikter&värderingar utgör ju en stor del av den jag är. Men när det väl kommer till kritan... Skulle jag kunna stå emot och förlora någon som faktiskt, någonstans, tycker om nånting med mig?


Många ord. Jag lägger ner nu.  

Sjukligt trött i kropp&själ efter helgen. Tänk om man hade "normala" arbetstider, dvs inte jobba varenda jävla helg. Det hade inte varit fel. Nåväl.

Fredagen blev lång. Lång men bra. Möte på jobbet 8-10, jobbade 12.30-20.00 och däremellan hade jag målsamtal med Anna. På kvällen vankades utgång :) Några timmars sömn och så öppna på jobbet.  
Var rätt mör igår när Elli&jag intog soffläge efter att ha dukat upp med godsaker, haha! <3

Måndag imorgon vilket betyder ledighet för mig. Jäkla skönt.


/Dess

Underbara fantastiska vårväder! Om det skulle vara vår/sommarväder året om, skulle man alltid gå runt med den här sköna känslan i kroppen? Just wondering.

Idag klevs det minsann upp tidigt för att barnvakta lillhjärtat medan sis var på vårdcentralen. Barnprogram&mys&rån&Maja Mus <3 När sis kom tillbaka däckade jag på soffan. Tidiga mornar är inget för mig. Haha. Morgontrött som ett as.

Har städat bort ett antal påsar med massa prylar idag. Väck med det. Mitt internet funkade inte så jag var ju tvungen att sysselsätta mig ;P Sen att jag enligt vissa är lite av ett städfreak är en annan historia.

Eftermiddagen/kvällen spenderades med Elin <3 Var länge sen vi sågs bara vi, så det var riktigt mysigt :)
Middag.Glass.Minnen.Tjatter.Skratt. Sommarplaner.

Jobbjobbjobb. Känns inte som det är så mycket annat som hinns med just nu. Men det är skönt att hela tiden hålla sig sysselsatt. Slippa tänka så mycket på det privata. Dock har jag de senaste kvällarna haft sjukt svårt att stressa ner och slappna av efter jobbet. Vet inte varför. Har somnat halv tre efter att ha legat å vridit å vänt på mig i flera timmar. Vaknar runt sex av skitäckelfåglarna utanför *gaaaah*. Som de flesta vet har jag sjukligt dåligt tålamod i många situationer, men tro mig - det här är värre! Så jag pluggar i headsetet i örona för å slippa höra. Haha. Jag är ingen idiot.
Nåväl.

Kvällens planer gick i kras. Dock räddades den av kollektivet. Pontus hämtade mig när jag slutade vid 20 å sen blev det kollektivfredagsmys :) Bakad potatis med kräftröra å sallad, good stuff! :) Har ju jobbat kväll i stort sett hela veckan så vi har inte hunnit ses så mycket. Tack för att ni finns <3

"De kunde säga vad som helst till mig, de kunde dra åt helvete
men ett enda ont ord om dig har alltid fått mig upp i ringen"


Vet fan inte vad jag ska skriva. Har typ tusen saker som bankar kring däruppe men inget jag vill prata om.
Antingen är det allt eller inget. Upp eller ner. Ingenting känns längre vettigt. Jag vet inte riktigt vart jag står. Vart jag är. Jag vill så mycket men det känns som om jag står still. Jag kommer liksom ingen vart.
Saker&ting känns på något sätt ytligt just nu. Vad nu det handlar om.
En nära vän känns mer och mer avlägsen, som om det inte längre finns någon plats. Jävligt tråkigt. Kanske lika bra å låta det vara... Jag vet fan inte.

Tessan jag saknar dig! Jag hatar Stockholm och jag vill att du ska komma hem! NU! Jag vill ha dig här, nära och kunna träffa dig närsom! Jag saknar dig verkligen! Ajaj i hjärtat! Typiskt mig, nu tjurar jag också.
(Sen vet du att jag är sjukligt stolt över dig, modiga, fina du)    <3

Ellisen - vi måste styra upp en vi-dag. Göra vadsomhelst eller ingenting. Bara vara.  <3
Saknar att spendera tid med dig! Skitschema som förstör hela tiden! :(