Dessan

Så jäkla skönt att vara ledig måndagar....Eftersom jag jobbar varje helg så är jag ledig måndagar ;-)
Jag slipper söndagsångesten och fredagsångest kan man ju såklart inte ha för det betyder fest ;-) Nåväl.
Syrran och jag åt lunch nere hos mig och sen begav vi oss till wighead och mötte upp Elli. StudioBea har utförsäljning på allt sitt smink, KIKO, som har bästa foundation ever! ;-)  Så behöver ni foundation så bege er dit och införskaffa nu!
Har även provat deras läppstift/läppglans som också är kanon! Dock har jag tyvärr inte använt några andra KIKO-produkter.... Så när lönen ramlar in på kontot nästa vecka så ska det spenderas! ;-) Måste ju uppdatera "jobbsminkväskan" lite nu när jag har några balmakeuper inbokade i sommar :-)


Vid halv tre hämtade Maria Diesel upp mig för en roadtrip till Flen. Hon är åter
här i stan och härjar ;-) Anhalten blev nån bilverkstad som skulle balansera däcken åt henne på blåbäret. Boring! Under tiden ringde Sanna som jag träffade under tiden på Makeupstudion, riktigt jäkla kul att höra från henne!
Vi har inte hörts på säkert ett år! Åh vad jag saknar henne! <3

Efter bilverkstan tog vi vägen genom Hälleforsnäs tillbaka, var knappt en människa ute... otippat ;-) Svängde förbi en sväng hos mamma&pappa&tjejerna vid Solbo. Mamma&pappa stod och målade huset så Maria&jag fixade middag; köttfärspaj och sallad, vilket vi givetvis lyckades otroligt bra med, haha! ;-)
(Vi gjorde det!) Myste såklart med tjejerna också, kul bara att min lilla knappt vill hälsa på mig! Haha! Tyckte Amber behövde en dusch, vilket hon minst sagt inte uppskattar! Men dusch fick hon men om det var hon som duschade mig eller om
det var jag som duschade henne är en helt annan sak. Vi var ungefär lika blöta, haha!
Älskling <3 Sen skjutsade vi mamma till Hälleforsnäs där hon skulle på möte och sen
åkte vi mot stan igen.

Väl hemma kom Elin över. Pladder, dator och tv är standard för oss! Kan tyckas rätt tråkigt men allt blir roligare när man är två - är det inte så?



Förresten, orkar inte lägga upp bilder från lördagen här på bloggen så dom finns antingen på Facebook (otippat...) och bilddagboken, men då bilddagboken strular för tillfället och jag inte kan länken så sök på: Thesun


/Dess

Idag mår jag så sjukt bra! Älskade bästaste finaste vänner som finns vid min sida och håller mig levande!
Elli ringde och språkade förut, om allt och inget. Jag älskar att bara prata. Och jag är rätt bra på det också - speciellt när jag mår så bra som jag gör idag! Yes indeed!

Lunchade med Jessica på Flaneur. På väg dit pratade jag med Jocke i luren där jag inte fick ut mycket vettigt ;-) Men jäklar vad jag tycker om dig ändå. haha! Blev det vanliga på Flaneur, Elli vet precis vad jag pratar om ;). Satt och pratade om allt och inget, massa mysigt! =) Sen gick vi en sväng på stan och senare satt vi med kollektivet på Hurtigs innan det var dags att bege sig hem. Tack för en supermysig dag gumman! <3

Det bästa av allt är att dagen inte är slut än. Ska packa "helgväskan" för att bege mig till Elin om en timme eller så.
Senare kommer även Sanna och (kanske) hennes kusin också. Blir att dricka lite vin, snacka lite skit och sen blir det RAW.

/Dess

Jag har funderat.... (say what!?)
Men helt seriöst... kan någon förklara för mig vad det är att vara lycklig?
Jag kan vara exalterad och alldeles galet glad... men lycklig är ett ord jag aldrig använder. Förutom i frågosammanhang.

Förra veckan hade jag en dröm som känns så långt borta men ändå så nära på något sätt... Jag drömde att jag hade barn. Jag var mamma när jag själv valde det. Resten av tiden låg barnet i en byrålåda. När jag valde att vara mamma kände jag mig så jäkla lycklig. Den känslan som infann sig i kroppen i drömmen önskar jag få uppleva igen.
Och hur ska man sammanfatta den drömmen...?
Tja. Jag är nog inte redo att bli mamma (barn i byrålådor gör mig smått orolig för mig själv;)) Men jag saknar känslan av att kunna säga att jag är lycklig. När någon frågar hur jag mår vill jag helt ärligt kunna säga att jag mår bra och att jag är lycklig.


Detta kan vara ett inlägg utan så jäkla mycket tanke i orden efter en sömnlös natt....

/Dess

Jag tittar på bilder från i somras och förundras rätt mycket hur jäkla mycket jag har förändrats. Utseendemässigt helt klart (tacka fan för det!) men även som person. Det är väl klart att man förändras på ett år. Men sen är frågan om jag har förändrats till det bättre eller till det sämre...?
Till det bättre hör att jag inte dömer folk som jag gjort förut, jag accepterar människor som dom är. Jag tror att det hela har med att göra att jag har ett bättre självförtroende, eller att jag överhuvudtaget har ett självförtroende. Jag har modet att kunna säga till mina vänner att jag älskar dom och jag har modet att erkänna att jag aldrig skulle klara mig genom livet utan dem.

Till det sämre hör att jag känner att min familj kommer i skymundan. Jag är dålig på att höra av mig och att hälsa på hos mamma&pappa&tjejerna. Jag har aldrig tid att träffas, inte ens när syskon m.familjer är hemma (jag älskar mitt jobb men att jobba varenda jävla helg och inte hinna träffa sin familj?! ) Jag är helt enkelt förbannat jävla kass på att spendera tid med min familj som jag älskar och som jag skulle ge mitt liv till. Jag är knappt trevlig i telefonen när jag pratar med mamma... Jag låter mest sur och otrevlig. Jag antar att det är mitt dåliga samvete som språkar - men i en jävligt konstig form? I fredags höll jag på att glömma att pappa fyllde år!!! Jag höll på att glömma det!!! Hur fan tänker man då? Inte alls antar jag... Ja jag kom på det... 22.15!!! Dessutom kunde jag inte komma hem och fira honom! Hur skulle jag känna om pappa inte kunde komma och fira mig på min födelsedag?!

Vem???



Jag skulle kunna skriva så mycket mer men jag vet inte hur jag ska formulera mig.

/Dess