Happilyeverafter
Jag har funderat.... (say what!?)
Men helt seriöst... kan någon förklara för mig vad det är att vara lycklig?
Jag kan vara exalterad och alldeles galet glad... men lycklig är ett ord jag aldrig använder. Förutom i frågosammanhang.
Förra veckan hade jag en dröm som känns så långt borta men ändå så nära på något sätt... Jag drömde att jag hade barn. Jag var mamma när jag själv valde det. Resten av tiden låg barnet i en byrålåda. När jag valde att vara mamma kände jag mig så jäkla lycklig. Den känslan som infann sig i kroppen i drömmen önskar jag få uppleva igen.
Och hur ska man sammanfatta den drömmen...?
Tja. Jag är nog inte redo att bli mamma (barn i byrålådor gör mig smått orolig för mig själv;)) Men jag saknar känslan av att kunna säga att jag är lycklig. När någon frågar hur jag mår vill jag helt ärligt kunna säga att jag mår bra och att jag är lycklig.
Detta kan vara ett inlägg utan så jäkla mycket tanke i orden efter en sömnlös natt....
/Dess
the thing is.. (nu ska jag tala igen, haha)
jag tror att det är så många olika faktorer som spelar in för att man ska känna sig lycklig. jag kan uppleva att jag känner mig lycklig för olika saker vid olika tillfällen. hursomhelst så är det inte alltid så mycket som måste klaffa och vissa dagar känner man sig lyckligare än andra. den där totala lyckan vet nog ingen vad det är för någonting, inte på ett sådant sätt att det finns någon konstant lycka. jag tror att det finns vissa stunder och tillfällen som gör att den där känslan infinner sig. det gäller att ta till vara på dem och uppskatta dem när de finns, mer kan varken du eller jag göra. jag tror inte att lycka är en konstant känsla. jag tror att lycka är en känsla som uppstår på grund av flera olika faktorer som beroende på hur de klaffar får oss att känna oss lyckliga, för en stund eller en längre period. oavsett hur det är så tror inte jag att ett ständigt letande gör någon lyckligare, snarare tvärtom, för kanske uppskattar man inte de där små stunderna eller korta perioderna av "upplevd lycka" lika mycket då? ..för att man hela tiden söker efter någonting "större" och mer konstant.
love you. <3