Dessan

Börjar med en uppdatering av helgen:

I fredags åkte mamma och jag in en sväng till Eskilstuna för en shoppingrunda. Hämtade upp syster och sedan åkte vi till Tuna Park.  Jag skulle egentligen bara lämna tillbaka ett par skor och that´s it. Men bli inte förvånade när jag kom hem med två bikinin, ett par nya skor, två toppar och en vit blus. Ja så var det med det! Haha

På kvällen kom Jenny så jag lagade lite mat och sedan satt Andreas, Jenny å jag framför tv:n och åt hela kvällen :)
På lördagen åkte Jenny och jag ut till Prinsens Araber och hälsade på. Jag har saknat stallet så otroligt mycket! Mycket mer än vad jag trott! Så när vi är tillbaka från Thailand ska jag ta tag i ridandet igen :)

På lördagskvällen åkte vi till Bettna och firade Emma som fyllde 22 år i söndags :) Fantastisk kväll :)


Och på fredag åker Maria och jag till Thailand :)

Mitt i allt, när livet känns jobbigt, dyker detta upp på mobilen från en jobbarkompis :


"Det finns 20 änglar här i världen. 10 sover fridfullt på molnen, 9 spelar harpa och en läser just nu detta sms. Tack för all omtanke vid min mammas bortgång. Det värmde ska du veta"

Även detta sms värmde otroligt :) Tack!

Har blivit riktigt dålig på att uppdatera bloggen. Jag som hade planerat att försöka skriva så gott som varje dag. Men så var det med det.

Kände att jag var tvungen att få ur mig allt som försiggår i mitt huvud...

Vardagen blandas just nu av mycket blandade känslor. Mest känns det som om dagarna bara går, den ena dagen är den andra lik. Känner mig fast och instängd här. Enda anledningen till varför jag stannar kvar här är tryggheten. Ena dagen är jag fylld av självförtroende och tror att jag klarar vad som helst! och andra dagen har de känslorna bytts ut till tvivel och självförtroendet är inte lika bra som dagen innan. Hur ska jag någonsin komma härifrån med de tankarna? Jag kvävs här!

      Jag vill vara som Jessica. Modig och självsäker. Jag skulle också vilja åka till USA själv och bo där ett år och jobba som AuPair men hur ska jag kunna göra det när hjärtat slår fortare och hela kroppen försätts i rädsla så fort jag tänker på det!? Fega jävla jag! Så fort det börjar bli lite otryggt säger kroppen ifrån! Är det bara jag eller är det så människan är skapad? 

     Om så ens skulle vara skulle jag inte kunna ta mig härifrån ändå. Andreas. Eftersom han är sjuk och ingen vet när det blir operation eller så, så är det jäkligt svårt att planera den närmsta framtiden. För jag tänker inte flytta och lämna honom. Flyttar jag hoppas jag att han vill flytta med mig. Jag hoppas att vår kärlek övervinner detta som han/vi går igenom just nu. Ibland tvivlar jag för att jag känner mig rädd att jag inte räcker till. Att jag inte gör tillräckligt för att få honom att känna sig älskad. 

     Jag vet inte vad det är som hänt med mig. Jag blir så lätt irriterad och har fått svårt att konversera med familjen känns det som. Jag låter allt som oftast irriterad mot dem. Det är inte något jag vill eller har valt. Jag känner mig som ett monster. Om jag bara kunde förstå vad det är som försätter mig i denna känslostämning så skulle jag kunna göra någonting åt det. Men jag kan inte för vad har jag att arbeta med om jag inte vet vad jag ska arbeta med.

    Jag vill känna mig viktig och behövd. Det är egoistiskt men jag behöver verkligen få uppleva den känslan nu, jag måste få ta till mig den. 

    Mitt i allt känns det mer och mer som att jag håller på och förlorar två nära vänner, det är så jävla tråkigt. Men jag orkar inte ta tag i det just nu, eller är det min uppgift? Saknar Jessica, ju längre tid det går ju mer inser jag hur mycket den människan betyder för mig. Maria, Jenny, Julia och Anna bor i olika städer vilka ligger minst 10 mil härifrån. Ingenting är längre som det var förr, under gymnasietiden. Vi dök upp hos varandra i tid och otid. Saknar det. 
    De helger det händer något brukar jag i vanlig ordning jobba.

Har blivit massa jobb nu på sistone, kanske mer än vad jag orkar med. 99% av jobbdagarna har jag haft tider som 12-21... Vad jag gör på min fritid?

Idag (läs fredag) är det precis på dagen en månad kvar tills Maria och jag pker till Thailand. Det känns overkligt och så otroligt skönt! Kanske hittar jag nyckeln till min känslostämning i ett land flera tusentals mil härifrån. Kanske...
Tills dess får ni stå ut med mig som den jag är idag.

Your perfect picture of me?

*Tack för mig*

Just det! Idag har jag varit på ansiktsbehandling med mamma :) En timme av njutning och.... någon lindrigare form av smärta. Ögonbrynsvaxningen hör till kategorin smärta. Men det var snabbt över :) Ögonbryn och ögonfransar färgades, ansiktet smörjdes in med alla möjliga sorters krämer och så det bästa: massagen.
     9.55 såg jag mig i spegeln och damn it! Snygging där ;) hehe

Med tanke på att mamma betalade behandlingen kunde jag ju inte gå därifrån tomhänt :) Tjejen som gjorde aniktsbehandlingen viade en kräm som skulle vara jättebra för min hy.. och jag tror henne :) Nu kör jag på bivax á 279:- :) Sen köpte jag en tvål i samma serie á 179:- PLUS att hon visade mig sminket som hon hade sminkat mig med , tre produkter och en buff-borset med äkta gethår från I.d á 498:- Hm... Vart slutsumman hamnade? Tja.. låt oss säga... runt 900:-

Sedan gick mamma och jag en sväng på stan och givetvis hittade jag massa jag ville ha :) Shopoholic? inte då! Ramlade in i en butik som sålde ut smycken från Pilgrim för halva priset och jag hittade ett grymt snyggt halsand med tillhörande ring. Plus ett par örhängen och ytterligare en ring :)
Grejen är att jag hittade en JÄTTEFIN väska i leopard med "guldkedjor" så jäkla snygg!!! Halva priset på den också, endast 300:- Ändå köpte jag den inte och ja! Jag ångrar mig! Dock köpte jag en annan söt väska, dock lite mer behändigare än leopardväskan, på Åhléns. Svart "spetsväska" med rosett :) Me like!

Nåväl. Nu är det nog för idag :)

Imorgon blir det tjejdag med Erika och Elin i Eskilstuna :) Kinamat och shopping!

Nu ska jag gå och pussa på Andreas :)

Dagen började med ett telefonsamtal runt 08.20 från Gabriella på vikariecenter som undrade om jag kunde jobba 12.00-21.00 idag och visst kunde jag det :) Så jag satte klockan på 10.00 och somnade om, ganska nöjd att veta att jag faktiskt skulle göra någonting vettigt idag :)

Man blir ganska förundrad hur ålderdom och demens kan förändra en människa. När man jobbar med dementa blir det plötsligt uppenbart att det drabbar de anhöriga värst. De dementa lever i sin verklighet, vi i vår. Det är en påtaglig skillnad mellan verklighet och verklighet.
     Jag älskar dock mitt jobb. Hur många får uppleva den glädjen som faktiskt strålar igenom sjukdomen och deras verklighet. Att bara få sitta där och iaktta och beskåda dessa otroliga människor. Att få se världen genom deras ögon. 

När jag kom hem blev det först en varm och skön dusch :) Sedan var jag duktig och gjorde fruktsallad :) Tänkte att jag skulle börja ett sundare liv. Mindre onyttigt och mer... nyttigt. Helt enkelt. Och så yoga...


 

Maria!!! Jag vill åka nu! Jag står inte ut med denna kyla! Jag är inte gjord för kyla - jag är gjord för vääärme :) Right babe? haha. Dock måste vi ta tag i alla vaccinationer och tabletter vi är i behov av... ;) Och för dig som läser detta inlägg och undrar vad f*n jag pratar om så ska jag uppdatera: Maria och jag ska till Thailand. YEAH! Ligga i solen i två veckor, äta god mat, åka båt, bada, och ja ALLT!


För att komma tillbaka till dagens verklighet har jag inte gjort något vettigt. Har spenderat dagen i ett ishus! Suttit med en filt omlindad om mig mest hela dagen  med tanke på rumstemperaturen: 16 grader! Ishus sa jag va? Nåväl. Frusen eller inte skrev jag en jobbansökan, eller snarare ett personligt om varför jag söker jobbet. Hate it! Jag som personlig assistent? Varför inte!

Nåväl. Ska väl återgå till min kyliga verklighet!

*Burr*

Har inte fått mycket vettigt uträttat idag. Ingenting faktiskt.
Dock har jag bjudit mig själv på lite vardagslyx. Fixade håret idag så nu ser jag ut som en nypermanentad pudel. Om några dagar har jag nog fått lite fason på det :) Grejen är att jag måste inhandla hårnålar med tanke på att jag har en grym förmåga att slarva bort dem. Eller så är det dem som har en otrolig förmåga att försvinna. Hur som helst.


Jobb imorgon 13.00-20-00 därefter över till baben :)

 Jaha ja, det här är alltså jag. Dock i en annorlunda skepnad.  I vilken skepnad som helst så är det jag som kommer att dela med mig av mitt liv här.


Idag har varit en bra dag! Andreas och jag vaknade runt 11 och gick upp en kvart senare då vi hade blivit trampade på, undanskuffade och torterade. Jag har hört att man inte ska trampa på dem som redan ligger. Tydligen vet katten inte det. Gaaah!
          Vi tog bussen in till Flen för att jag skulle på verifiering på Arbetsförmedlingen. Han som jag träffade blev mäkta imponerad av min mapp innehållande betyg, anställningsavtal, t 3:or som allt låg mycket strukturerat.
         Jag berättade om mina något mindre strukterade planer och drömmar att läsa beteendevetenskap. Givetvis fick jag frågan hur jag ville utveckla det, med andra ord "vad vill jag bli?" Och vad svarar jag... "Psykolog skulle vara intressant" Men tycker jag verkligen det? En kvinna här i Hälleforsnäs peppade mig som tusan när jag för några år sedan berättade för henne om mina planer att bli psykolog. "Du skulle passa perfekt som psykolog". Men psykolog... Hjärnskrynklare, kalla det vad man vill men är det vad jag innerst inne vill bli? Det känns otroligt främmande och läskigt att främmande människor ska förlita sig på mig och min förmåga att kunna hjälpa och förstå. Är det verkligen vad jag vill? Att ha främmande människors liv i mitt liv? Nej, jag är alldeles för engagerad för att bli psykolog. Det är knappt jag kan släppa jobbet som det är redan.
          Efter besöket på arbetsförmedlingen gick Andreas och jag till thairestaurangen. Mysigt att äta ute bara vi på tu man hand. Jäklar vad god mat! Kycklingspett i jordnötssås och wokade grönsaker med kyckling beställdes in, och ris för minst 4 personer. Mättande är bara förnamnet!
          Till sist gick vi till Anneli och beställde tid för permanent till mig :) Man blir alltid så glad att se denna människa! Alltid med ett skinande leende och ett fantastiskt glatt humör! Jag önskar att även jag hade den förmågan. Fick tid redan imorgon :)

Välkommen till min nya blogg!