My best wasn't good enough

Usch har världens ångest av att sitta här i min ensamhet. Utan överdrift.
Håller jag mig sysselsatt så känns det bättre. Men just nu känns det som om
jag sprängs vilken sekund som helst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback